Jag kan inte ens stå - När du inte ser på
Ligger i sängen, lyssnar på Kent och på Fefe Dobson, och tänker sådär lite för mycket på lite för fel saker. Önskar att saker och ting hänt på andra sätt och att jag sagt sånt jag inte gjort. Som att jag tycker du är en fullständig idiot som gör sådär. Fast det är ju inget man säger till någon som man inte känner. Mitt inre är överallt medans kroppen befinner sig på samma plats. Now I'm gone in your photographs. Now I know why your never there. Jag får lägga mig tidigt idag, ska upp tidigt imorgon för att åka till IKEA och handla saker till vårt "under ombyggnad" toalletrum. Känner att jag hellre stannar utomhus, och sitter på en parkbänk och lyssnar på ord och ljud. Men det går ju inte. Ehe. Alla människor är blanka som is. Vet att troligen ingen kommer orka läsa allt denna dystra text, så jag markerar ett ord för er. Eller en mening.
Jag mår bra. :)
Ta min hand eller låt bara bli.
Varför var det inte jag som föll / För jag trodde du var min / därav behövde jag ej / make me complete
Det var en gång för så länge sen
Du och jag slogs mot dumheten
Vi följdes åt till våra drömmars stad
Vind i håret och vår sikt låg klar
Ambitionen var ett långsamt gift
Du höll ut länge men du föll till sist
Och jag den svage jag står ensam kvar
En sista rest av en utdöd art
I remember how I felt when you told me how you felt to me / a picture of you in my mind
Har inget särskilt vettigt att skriva om just nu känner jag, är tvugnen att studera och skriva uppsatser och sådant. Har varit upptagen hela förra veckan och kommer vara upptaen till imorgon med att råplugga i stort sett. Och har jag någon ledig tid använder jag den till att köra bil och så. Men snart är det lov, och då kommer jag allt att njuta lite mer! ;D
Men jag mår bra nu, det finns några människor som förvirrar mig och så, men jag mår bra. Jag mår inte så dåligt över Johan längre, vilket känns bra på många sätt. Jag har blivit galen i japansk punk/rock musik igen, och jag har fina vänner som är så jävla söta. Så jag är nöjd med det livet jag hinner med just nu. :)
Jag funderar dock på att färga håret snart, till brunt. Eller, så är jag snäll mot håret, och väntar med att färga håret tills vintern, då jag färgar det svart. Några förslag? För/emot? Känner att mitt hår lider lite typ.
You haven't lost you smile, you just forgot it was there.
Tack pappa.
Jag är faktikst, så jävla lycklig över att min pappa är min pappa. För att han förstår mig, för att han tröstar mig och pratar med mig om det här. Han säger saker som andra ännu inte sagt, och han säger sånt som jag vet men inte själv förstår. Och fast det har varit jobbigt i över tre veckor, snart fyra, så förstår han och anklagar mig inte för det. Han är fin. Världens bästa pappa faktiskt.
Jag tycker inte ens det är jobbigt att gråta inför honom när han ser på mig och ser hur jag mår. Han är också väldigt fin för han har köpt mig tre chokladkakor den här veckan.
Jag älskar dig pappa. ♥
Det spelar inte längre någon roll / Jag orkar inte slåss
As time flows / why can't feelings let go
Nu har du gjort ditt / Jag ska få göra min del av vad vi sa
Orkar inte bry mig mer.
Hopet är lika borta som sommaren, och det enda som bestämde sig för att stanna var sorgen, taaack typ.
Måste göra något åt mig själv nu.
Brb, pocahontas soundtrack download.
My fear.
[ Vi har blivit som dom
någon tittar på oss
är det i min tanke de ser
eller är det dina röda kinder hon ser
vi har blivit som dom
som aldrig får bli
du är gift och jag är fri ]
Borde inte skriva sånt här.
Sitter i soffan och försöker hålla tankarna borta. Känner hur ångesten har funnits där hela dagen och hur mycket jag vill låsa in mig på mitt rum igen, som alla andra dagar. Och bara låta timmarna gå.. Men fuck that, sitter och ser på scrubs (som är superdepresivt för en gångs skull..) och väntar på att evelyn ska komma hit. Första gången jag träffar henne och pratar med henne för första gången på.. några veckor iallafall.. Hoppas jag kanske kan må bättre sen.. Har saknat henne.
Kom nuuuu..
Jag förstår inte hur alla orkat / När benen inte längre bär och lungorna inte längre andas / hur orkar man ändå tro
Trodde inte att jag skulle göra såhär
Hur fan funkar det när man förblir kär
My world all day
Man bör inte bli beroende av någonting existerande, i slutet blir man bara sårad. Som när datorn får slut på batteri eller när någon får slut på kärlek.
Tankar och Ludvig.
Jag ser hur jag själv dör ut
jag ser hur jag kämpar för att glömma och sluta minnas
jag känner hur jag försvinner
och blir något som inte är Jessica
jag vet att jag förändras
jag ser hur jag blir den ingen vill ha
jag märker själv
att jag inte ens tycker om mig själv
och om inte ens jag
tycker om mig
hur ska jag då få någon annans kärlek?
Att tänka är inte bra,
men av mitt nuvarande projekt får jag väldigt ont i min höger tumme, smärtsamt.
Jag lyssnar på Ludvig, hans röst får mig att tänka på annat. På fina saker, och smärtfulla saker.
Men jag är glad, för imorgon får jag se honom med. Jag längtar så det är konstigt att jag längtar så mycket.
Det låter som att jag ska på värsta träffen med killen jag är kär i. Som att man vore kär i Ludvig. Fast det är jag kanske. Kär alltså. Fast, inte i Ludvig, vad jag vet. JCA. Fan. Nej, Ludvig.
Du hatar mig egentligen / men du använder undanflykter / ty du vågar inte längre något säga mig
Tja, lyssnar på Still Echo och städar mitt rum. För sånt jag gör när jag blir sårad eller är arg eller vill tänka på annat. STÄDAR. Dang.
Excuse me while I fnvbfsDB)#¤RT%¤I)T¤TR%JGVN#"4T#GO)B N¤#NGNERGH#T! :(
You put a bullet threw my heart, and I put o love letter in your's
FFFFUUUUUUUUUUUUUUUUUUU-
Råkade hälla ut socker i sängen. EN MASSA SOCKER. Vill typ dö lite just nu.
This is my school life now.
Struntar typ blankt i samhälls lektionen. Eller ah, den har hållt på i 9 minuter och vi har gjort en nyhetsredovisning.. nu kommer jag sluta bry mig igen typ. Men jag får sms från folk, det är lite häftigt.
When I enter my classrom..
When I'm in the classrom..
When I got half of the lesson left..
