Jag kan inte ens stå - När du inte ser på

Ligger i sängen, lyssnar på Kent och på Fefe Dobson, och tänker sådär lite för mycket på lite för fel saker. Önskar att saker och ting hänt på andra sätt och att jag sagt sånt jag inte gjort. Som att jag tycker du är en fullständig idiot som gör sådär. Fast det är ju inget man säger till någon som man inte känner. Mitt inre är överallt medans kroppen befinner sig på samma plats. Now I'm gone in your photographs. Now I know why your never there. Jag får lägga mig tidigt idag, ska upp tidigt imorgon för att åka till IKEA och handla saker till vårt "under ombyggnad" toalletrum. Känner att jag hellre stannar utomhus, och sitter på en parkbänk och lyssnar på ord och ljud. Men det går ju inte. Ehe.   Alla människor är blanka som is. Vet att troligen ingen kommer orka läsa allt denna dystra text, så jag markerar ett ord för er. Eller en mening.
Jag mår bra. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0