Det är inte möjligt
Jag har gått i skola i 13 år, och det har varit både roligt, läskigt, förjävligt, intressant, och mycket mer. Men de sista 2 åren utav min skoltid måste ha varit den bästa av dessa 13 år.
SP10E, en helt underbar klass. 22 elever som aldrig har varit i skolan på samma dag, förhoppningsvis kommer alla 22 pedagoger att infinna sig på flaket klockan 3 imorgon. Annars kommer det kännas hemskt ju.
Vad finns det att säga, jag kommer nog aldrig glömma våra stunder, i början utav 3:an när vi var några som festade tillsammans som klass.Eller då när Erika kom in full efter lunchen och höll en egen geografi lektion när Annette var frånvarande. Alla blickar som Pia gett oss när halva klassen kommit bakis på torsdagarna eller att Cattis alltid var så himla ungdomlig. Den bekmrande känsla som spreds i klassen när någon utav oss varit borta från skolan länge och den kärlek som spridits varje vecka i sal 516. All ångest och alla skratt, hur vi hållit ihop och funnits där för varandra. Jag har fått många vänner under mina skolår, men den här klassen är väl den enda klassen där jag känt mig hemma. Jag kan prata med alla i klassen och det är underbart.
Om 14 timmar står vi och väntar på att få gå ut från Agnebergs portar och sjunga studentsången, som jag förövrigt inte kan, hahhaha. Jag vill inte lämna dessa underbara människor.
Vad finns det att säga, jag kommer nog aldrig glömma våra stunder, i början utav 3:an när vi var några som festade tillsammans som klass.Eller då när Erika kom in full efter lunchen och höll en egen geografi lektion när Annette var frånvarande. Alla blickar som Pia gett oss när halva klassen kommit bakis på torsdagarna eller att Cattis alltid var så himla ungdomlig. Den bekmrande känsla som spreds i klassen när någon utav oss varit borta från skolan länge och den kärlek som spridits varje vecka i sal 516. All ångest och alla skratt, hur vi hållit ihop och funnits där för varandra. Jag har fått många vänner under mina skolår, men den här klassen är väl den enda klassen där jag känt mig hemma. Jag kan prata med alla i klassen och det är underbart.
Om 14 timmar står vi och väntar på att få gå ut från Agnebergs portar och sjunga studentsången, som jag förövrigt inte kan, hahhaha. Jag vill inte lämna dessa underbara människor.
Julia G, Elin, Erika, David, Rachel, Linnea Josefin F, Julia H, Malin, Maria, Antigona, Rebecka ET, Patrick, Rebecka E, Karin, Ella, Frida, Pernilla, Josefin O, Anna, Alexandra - ni är underbara och jag kommer aldrig glömma er. ♥
TÄGGI
Kommentarer
Postat av: KG
åh vad fint du skrivit om oss! <3
Svar:
Jessica
Postat av: Anonym
<3 <3 <3
Postat av: josefin friiiiiiiiidlund
från mig hihi
Svar:
Jessica
Postat av: Eriiiiiika
Ååååååååååhhhhååååå viiii <3<3 sp10e <3<3
Svar:
Jessica
Trackback