I can't ever be brave, 'cause you make my heart race

Åh, hemma i lilla misshandlade Bäckefors igen. ( Seriöst, har körts sönder staket och allt medans jag varit borta, härligt. ) Men men men, fy fan, vill tillbaka, tillbaka till Kristinehamn och till mitt hjärta och famnen som hållt om mig från onsdags fram till helgens sista dag, och som varit där för mig hela tiden. Kan ju säga att jag haft det bästa lovet på länge. Picacon var förövrigt väldigt mysigt, sämre än förra året, men hade väldigt trevligt och roligt med dom jag spenderade tiden med. Pärlade, spelade rock band, skrattat lagom mycket, pratade och mådde sådär bra som vanligt, men har även sett sjuka grejer, som vanligt på konvent alltså. Även om jag bröt ihop 10 minuter innan jag skulle åka från Johan till tåget idag så har allt varit bra. Fick även en nygammal mobil av Johan, så nu slipper jag allt jävla bök med mobilen! Glad chey!
Dör lite när jag minns att det är skola imorgon, efter en evighet utan skola. (Dör rätt mycket förresten.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0