Glömskan
Den här bloggen har helt fallit i det, i glömskan. Jag har helt förträngt den här, att jag brukade skriva här ganska ofta ändå, fram tills slutet. Nu låter det som att jag inte skrivit här på flera år, fast det bara var några månader. Ändå känns det som att det hänt så fruktansvärt mycket sedan jag sist skrev här. Sist jag skrev bodde jag fortfarande hemma, jag arbetade varje dag under sommaren och jag dejtade en kille som verkade lovande.
Nu bor jag i Karlstad, jag studerar till historialärare, och sedan ska jag läsa till svenskalärare. Det är iallafall tanken. Jag är ensam, av eget val, inte för att jag vill vara ensam.
Det känns som att det enda jag gör är att läsa kurslitteratur och skriva ekonomiska uppsatser. Egentligen borde jag känna större entusiasm över det jag gör, men det är väl det att jag saknar det jag har hemma i Bäckefors, min familj, och några av de närmsta vännerna jag har.
Livet här är ju inte så hemskt, har fått några bra vänner. Men det är ändå ensamt.
Jag ska ta tag i allt det där jag velat göra ett tag, göra något med mitt hår, göra de där tatueringarna och försöka göra något så jag känner mig bekväm i min egen kropp.
Jag ska ta tag i allt det där jag velat göra ett tag, göra något med mitt hår, göra de där tatueringarna och försöka göra något så jag känner mig bekväm i min egen kropp.